onsdag 3 januari 2018

Att läsa svansen

Sixten är inte obekant. Som namn. På en katt. Mig alltså. Det finns visserligen fler som heter Sixten. Men det kan de knappast hjälpa. Själv hette jag en gång. Mister Maine från Askersund. Men mitt nya husfolk orkade inte använda det. Innan de var klara med att ropa namnet. Hade jag hunnit försvinna. Nu ropas det mest: Sixten! Även om jag gillar att kallas för Sixten, the cat. Låter internationellt. Världsvant. Och jag är stolt över att vara katt.

Min svans intresserar människorna. De försöker läsa den. Då ser de ut som jag gör. På bilden ovan. Uppmärksam. Intresserad. utvärderande. Ungefär som en barometer. Betraktas. En barometer är en apparat. Som berättar om oväder på gång. Ibland blir det solsken. Har det sagts mig.

Själv för jag mig belevat. Möter nya människor med höjd svans. Några av de katträdda tror att det betyder att jag gör mig stor. Mallig. Smått opålitlig. Det blir jag endast. Om de kastar sig över mig. Vill ha mig som accessoar. Prydnad. Som en trasdocka att hantera. Bäst de vill.

Min svans lindar jag. Gärna om min människas arm. Eller lägger den som en mustasch på medmänniskan. Så att hon skrämmer slag på min människa. Han tror det ligger en gubbe med mustasch i sängen bredvid. Ursäkta, hur var namnet? Kläcker han ur sig. Och skrattar en smula. Så yrvaken han är.

Svansen är ibland ett hinder. Kan lätt bli trampad på. Om man inte ser upp. Det menar människan i alla fall. Då brukar jag säga åt honom att han gör bättre i att uppmärksamt se ner. Mot golvet. Där jag håller till. Lite respekt kan man faktiskt begära. Själv trampar jag sällan på människornas fötter. Såvida det inte är befogat. För att klättra upp i soffan. Eller den bekvämaste fåtöljen. Då är svansen utmärkt. Ty den håller balansen. Åt hela mig. Trots att den mest släpar bakefter...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tacka vet jag en våt filt!

Värmeböljan är plågsam. Inomhus är det en halv grad svalare. Än utomhus. Mellan 27,5 inne och 28 grader ute i skuggan. Om man lyckas hitta n...