tisdag 20 juni 2017

Kom an, om du törs!

Dammsugare! Jag säger bara det. Dammsugare! odjur som väser och morrar. Far runt och skramlar. Ringlar sig som en orm. Trots att människan försöker hålla fast apparaten. Med en ihålig käpp av metall. Klart att man blir förskräckt.

Så snart odjuret mullrar igång. Drar jag mig undan. Mycket vaksam. Alert. Så att jag inte blir överrumplad. Eller attackerad. Blir det för besvärligt. Kryper jag ner. Under överkastet. Där hör jag bra. Känner mig ganska trygg. Och slipper se eländet.

Varje vecka. Är det likadant. Då fars det runt. I hela lägenheten. Först när dammsugaren somnar in. Kryper jag fram igen. Och säger sturskt: kom an, om du törs! Men det gör den aldrig. Den sover en hel vecka. Tills det är dags igen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...