tisdag 14 februari 2017

Kom an, ljudmarodörer!

Idag har det borrats i källaren. Troligen med pneumatisk borr. Luftdriven. Som låter som en kulspruta. Golvet svajade. Väggarna knakade. Det var inte Anticimex som jagade. Eller någon annan pestbekämpare. Deras villebråd. Bor i ringa utsträckning här. Någon vilsen råtta kan man se. Vid sällsynta tillfällen. Till och med gråsuggor och kackerlackor. Håller sig undan. Finns inte här. Vilket man förstår. Ingen står ut med det oljud som produceras. I husets källare. Ljudillustrationer till teater i radio. För katastrofala händelser. Kunde man hämta nerifrån. Från underjorden. Dit längtar jag inte. Man förstår varför himlen har många förespråkare...

Man bygger om alla källarförråd. Så vårt överflöd. Av prylar. Ska ha någonstans. Att vara. På sitt sätt. är det väl bra. Att någon tänker på sådant. Annars kunde kanske alla källarbås. Bli loppisar. Second hand affärer. Återvinning är som alla vet. Bäst. När den blir av.

Själv far jag, Sixten, the cat illa. Slickar mig nervöst. Om nosen. Ligger på helspänn. Undrar om golvet ska kalva. Lyssnar intensivt. Med skräckblandad förtvivlan. Enda förtjusningen. Uppstår när eländet. För en kort stund. Tystnar. Då kan jag andas. Lättare.

När det blev som värst. Smög jag bort till människan. Där la jag mig. Mellan hans fötter. Och tänkte. Här är jag säkrast. Tryggare kan ingen vara. Så kom an! Om ni törs. Ljudmarodörer!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...