torsdag 8 december 2016

Spärras din väg

Idag ville jag inte att min människa skulle gå hemifrån. La mig på hans skor. Trasslade in mig mellan hans fötter när han försökte sätta på sig skorna. La mig i vägen. Rullade på dörrmattan. Allt för att hindra honom. Spärras din väg. Utan hinder så väldiga. Gnolade jag.

Även om jag är både stilig och muskulös. Lite lagom. Imponerande katt. I sina allra bästa år. Så försöker jag verka väldig. Och hindrande.

Snopet nog. Så gick han sin väg. Ändå. Dessa obegripliga människor. Som inte förstår när man vill vara tillsammans med dem. istället för att vara själv.

Nu grunnar jag på. Om jag ska hälsa honom lika kärvänligt. När han kommer hem igen. Eller om jag ska låtsas sova. Ignorera honom. Låta honom längta efter mig. Bestämmer mig. Först. När jag hör nyckeln sättas i låset. Så vi får se...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...