söndag 2 oktober 2016

Till och med jag...

Mina människor har varit bortresta. Och jag har haft assistans av en vän i familjen. Då blir väntan inte så lång. Det är vid sådana tillfällen man (jag) inser vad kontakt och närhet betyder. För överlevnad och välbefinnande. Det är möjligt att svälta fast man har gott om mat i skålen. Svältfödd på vänskap och närhet är inte bra, inte för någon människa. Inte heller för en katt.

Till och med jag, Sixten, the cat behöver en varm hand som klappar mig och några vador att stryka mig mot. Någon att sitta tillsammans med i skymningen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...