fredag 29 juli 2016

Rödbrunt besök bland rabarber

Idag låg det en katt i trädgården. Och det var inte jag. Som låg där. Utan en brunröd. Svartvit stirrade på rödbrun. Men sa ingenting. Rödbrun stirrade tillbaka. Lika tyst. Vi väntade.

Något som katter kan. Är att vänta. Vi har förmågan. Att syssla med annat. Under tiden. vi låtsas ointresserade. Trots att vi stirrar intensivt. Det borde fler försöka. Att ointresserat stirra intensivt. Tar på krafterna. Jag låtsades intresserad av ett par humlor. Men såg naturligtvis. Bortom och förbi. För att ha koll på främlingen.

När en rödbrun nykomling gömmer sig. Bland rabarberbladen. Undrar jag varför. Där är inte så trevligt. Fuktigt och skuggigt. Själv hade jag parkerat. Bakom en cypress. Eller tuija. Kanske. Något barrigt var det. I alla fall. Men solen sken. Så att jag skulle synas riktigt ordentligt. Herre på täppan. Bäst att passa på. Att njuta. Så länge man kan. Innan öron och päls blir luggsliten och biten.

Plötsligt slank en rödbrun katt in i syrénhäcken. Och försvann. Jaha, tänkte jag. Det var det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...