onsdag 20 juli 2016

I väntan på lek

Min människa har fått låna datorn. Han tänker skriva något om värderingar. Det uppskattar jag. Värderar jag högt. Att han gör. Så värderar han mig. Som något av det bästa. Som finns. En vän som är vänfast. Trofast. Uthållig. Som inte bryr sig om ifall han prestera bra. Utmärker sig. Vinner i sällskapsspel.

Nu knattrar det rent förskräckligt. På tangentbordet. Själv ligger jag på en stol. Tätt intill. Och väntar. På att han ska skriva klart. Så att vi kan leka sedan. Ty det är mycket roligt. Det är en av mina grundhållningar. Värderingsmässiga övertygelser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...