söndag 27 mars 2016

Kämpig Stilla vecka

Stilla veckan var kämpig. Inte för att jag följt dramat. Om golgatavandring och sådant. Nej denna vecka förändras allt. Hemmet är sig inte likt. Hur ska en stackars katt stå ut med påskris. Som ropar efter en. Kom hit och bit, skriker grenarna. När några dagar senare fjädrar växer ut. Som på en buskig höna. Då blir det etter värre. Stilla blev det inte.

Snart bärs tulpaner in. Också de vill att jag undersöker dem. Nafsar på dem. Sedan dyker kycklingar upp på bord och hyllor. De är så många som vore de kaniner. I ett fönster står också grönt gräs. Inte kan man avstå från att beta. Färskt och frodigt gräs!

Från att det var ganska enhanda mat blev det fest. Korvar och sill och lax och ägg och skinka och kaviar och ständiga frestelser. Även Janssons. Kände jag av.

Dessutom är det pollen i luften. De besvärar inte mig. Inte särskilt mycket. Men andra. Tycks ha fått en ny hobby. Kappnysning. Vem kan nysa mest och högljuddast? Kraftigare och explosivt?

Mänskligheten påstår att det är en vårförkylning. Ovanligt svår. Men de eruptioner som skrämmer vettet ur mig. Kommer ofta och utan förvaring. Som åska och påsksmällar. Så här har jag varit fullt upptagen. Med alla möjliga nya växtliga inslag i lägenheten. Därtill något skrämd. Från sådant behöver även den tuffaste katt semester. Men ingen erbjuds...

Det ska bli skönt när det är över. När kycklingarna ger sig iväg. Riset vissnar mer och ner. Och snittblommorna gjort sitt. Snart. Riktigt snart. Om en liten stund. Strax? Tills dess. Låtsas vi. Jag alltså. Att även en sådan påsk. Är glad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...