måndag 1 februari 2016

Integration och integritet

Sixten är ett lagom stiligt namn fört en ovanligt grann katt. Om jag får säga det själv. Och det får jag. Ty detta är min blogg. Där kan jag skriva vad jag gitter. Vill. Tycker. Men jag behöver inte berömma mig själv. Det är det så många andra som gör. Det räcker och blir över. Som uppskattad löper jag faran att tro att det är sant. Hela tiden. Varje dag. Året runt. Det vill säga. Femtiotvå veckor per år.

Ibland tycker jag det räcker. Om jag är snäll. Och trevlig. För stunden. Men jag inser. Att det finns människor. Som tycker att en katt ska man kunna bolla med. Som man får lust. Katten ska låta sig behandlas. Bäras upp och ner. Med huvudet släpande i golvet. Av ett barn. På väg till dockvagnen. Katten ska snällt rulla ihop sig. I varje människas knä. På beställning.

En sådan katt är inte jag. Mig behandlar man inte. Som man lyster. Utan som en jämlike. Med respekt. Tillbörlig sådan. Min människa. Varnar påhälsare. Gäster. Vänner. Låt Sixten vara. Vill han. Så kommer han fram. Annars vill han inte. Och då slipper han. För det tackar jag. Med hög svansföring. Integration sägs vara viktigt. Det måste gälla mig. Ty jag. Har mycket hög. Integritet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...