söndag 22 november 2015

Hunden öppnade dörren

En hund kom på besök. En livlig hund. Han skällde när någon gick förbi. I trapphuset. Men ändå. Var han ovanligt lugn. Trevlig. Enda bekymret var att han kände av mig. Jag var satt i skyddsrum. Sovrummet blev utrustat med matskål och vatten. Jag fick till och med min låda inburen. Därinne var det lugnt och skönt.

Ibland hördes tunga andetag, sniffande och vädrande, utanför dörren. Men jag hade lagt mig till ro. Det fick pustas och blåsas hur som helst. Jag tog det lugnt.

När kvällen blivit sen. Fick hunden nog. Han hoppade upp på dörrvredet. Och öppnade dörren. I ett vips var han inne i skyddsrummet. Människorna hörde oväsendet. När dörren flög upp. Så de flög också upp. Ur stolar och fåtöljer. Kom springande.

Men inte var det så farligt. Jag låg och sov. Min matskål stod precis innanför dörren. Den lockade tydligen mer. Än ståtliga jag, Sixten, the cat. Vilket var tur. För hunden. Mina klor rår han inte på. Men det behövde han inte heller. Hungern. Räddade honom. Från råkurr. En alldeles vanlig lördag.

Men tänker jag efter. Hade det nog inte blivit så mycket. Bråk. Vi är nämligen vänner. Nästan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...