söndag 19 juli 2015

Från sko till skål

Nu har mina vänner undrat igen. De frågar och står i. Och kan inte begripa inte varför en svartvit katt mätt av sol och dås, och hungrig efter kött och sås, ska gå in i husets hall. Var det för att få till nödrimmet? Halvt frågar och än mera påstår litteraturkritikerna.

Som fri katt går jag vart jag vill. Hallens skor brukar jag alltid ta en sväng förbi. Skoparaden är som en doftorgel. Eller ett nyhetsmagasin. En dagstidning med nyheter från olika gator, från olika liv. Oftast står det nya skor där. Inte köpenya. Utan någons skor som inte varje dag ramlar in i just denna vår hall. Nya för mig. När jag snusat på skodonen en stund är det dags för att bege sig till utskänkningsstället. Från sko till skål.

Ljuv doft kan fylla näsborrar
från torg och mörka gränder 
man vet att någon morrar:
mitt liv har lämnat ränder!
Då kommer katten strax ihåg
vart tassars steg ska leda hans håg
till köket just så som man tror 
till matskål lagom stor

Vill man jama med så fungerar åtminstone för mig melodin till De blomster som i marken bor...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...