måndag 15 juni 2015

På bagaget

Vissa människor tilltalar mig. Låter möjligen lite egendomligt. Eftersom de flesta som möter en katt. Talar med den. Kortfattat. Vänligt. Med samma röst man använder för mycket små barn. Kan det bero på att jag, trots mina 7 kilon, ses som minimal? Nåväl. I den meningen tilltalar mig så gott som alla människor. Borträknat de rädda. De som fruktar fyrfota pälsklädda varelser. De tiger. Så dem brukar jag ägna lite extra uppmärksamhet. man vill ju gärna. Hjälpa till. Att bota fobier.

Vissa människor tilltalar mig. Jag gillar dem. Lite snabbare. Än andra. Söker mig till dem. För att de är trevliga. Luktar gott. Ger mig utrymme. Respekterar mig. De är inte alltid så särskilt snabba själva. Med barnaspråket. Gullandet. Inviterna. De låter katten ha sin gång! Då uppstår kontakt. Och jag kan lägga mig på personens handväska eller bagage. För att visa hur nära vi står varandra. Hur stor uppskattningen är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...