måndag 11 maj 2015

Tråkiga vanor

Slöa, lata människor. Som bara sitter och hänger över morgontidningen. Sörplar sitt kaffe och lyssnar på radio. Samtidigt. Som förvånad åskådare sitter jag, Sixten, the cat. På en egen stol. Dagen till ära. Den togs fram för att jag ockuperade medmänniskans stol där dynan är mjuk. Alltså hade jag redan tagit plats där. När frukosten skulle avätas.

Men när en ny stol kom fram blev lockelsen för stor. Den skulle jag ha. Så nu tog jag den i besittning. Vilket lösgjorde medmänniskans stol med mjuk dyna. Sitta på två stolar är inget för mig. Inte samtidigt. Så där satt jag nu. Stirrande på människornas seder och bruk. Något mer rituellt än deras frukost. Har jag svårt att tänka mig.

Dags att komma upp ur hjulspåren, tänkte jag. Och jabbade mot min människas hand. Han muttrade  kort, lägg av. Och läste vidare. Men inte kunde jag lägga av. Jag började brottas med stolen. Försökte rycka tidningen ur hans hand. Sträckte en klo efter leverpastejen. Livade upp stämningen.

Nu får du ge dig, sa människan utan att ens höja på rösten. Så då gav jag mig. In på nya marker. Hoppade upp på bordet nappade åt mig en gurkskiva. Som jag effektivt slängde iväg. Som en skrämd mus for den över golvet. Jag efter. En flyende gurka. Ska inte komma undan.

När den var infångad. Såg jag på personerna vid bordet för att få det beröm jag förtjänade. De hade inte ens sett upp ifrån sina tidningar. Vilka åskådare! Ointresserade och likgiltiga. För mina bedrifter. Så jag lommade tillbaka till den lediga stolen. Hoppade upp och la mig tillrätta. För att betrakta folket som åt. Men bara förstrött. Så att de inte skulle tro att jag bryr mig. Särskilt mycket. Om deras tråkiga vanor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kloklippning verkställd

Idag packar jag. Ihop mina saker. En tygråtta, en boll och lite annat. Jag reser lätt. Ofta tar jag inte med mig någonting. Utan reser mig b...