onsdag 15 april 2015

Tårar för en häst

Min människa är blödig. Sentimentalt känslig. Och det har blivit värre. Häromkvällen satt han och snyftade framför TV-apparaten. Inte för att han blev berörd av någon långfilm med tragiskt innehåll. Inte över egendomliga politikerutspel. Och inte föll tårar på grund av de stora världskatastroferna. Nej, han tittade på ett veterinärprogram. En häst hade problem med orken och andningen. Det visade sig att ingenting egentligen gick att göra. Så hästen fick "somna in". Som det heter.

Jag, Sixten, the cat, kom att tänka på allt jag hört  om kaninen Marita. Den levde med min familj långt innan jag ens var född. Dvärgväduren hade blivit svårt sjuk. Äldste sonen låg på hallmattan med tårar i ögon och på kind klappande sin kanin. Vi ses i Nangijala, sa han snyftande. Den yngste sonen som var mera krass uppmanade då sin bror: säg åt den att den ska dö!

Hästen fick en överdos av något medel och somnade in och snart hade livet alldeles runnit ur det magnifika storståtliga djuret. Det hade dött. Tagits av daga. Sorgligt och ledsamt. Så min människa satt där med tårar. Själv tittade jag på honom. Försökte utröna. Hur människor tänker. Om slutet. Om att skiljas från vänner. Om sorg och saknad. Tänk vad människan kommer att ha det svårt.  Om jag skulle bli dålig. Och behöva "somna in". Få hjälp att dö. På hans beslut. Därför undviker han alltid ämnet. När vi språkas vid. Om livet, det sköna. Dyrbara. Heliga.

Att han gråter för en häst han inte känner. Må vara hänt. Jag tror nämligen att några av de tårarna handlar om mig. Om jag skulle dö...

1 kommentar:

  1. Jag förstår din husse - jag såg själv programmet och grät lika mycket, jag! Det var en mycket sorglig historia, och att jag inte kände hästen spelade liksom ingen roll... jag kände ägarens smärta, för jag har mist flera djur (katter och hundar) själv och vet hur ofattbart hemskt det är.

    Nospuss till dig och kram till husse från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.

    SvaraRadera

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...