måndag 16 mars 2015

Spa-dag blev sjukdag

Även en katt har sina dagar. Jag hade en sådan i fredags. Nog förstod jag att det var något lurt när kattburen dök upp. Nedhämtad från vinden. En sådan som bär omkring katter i. Inte min lyxigt fina hundbur, den jag använder när jag reser till berömda turistöar. Mycket var annorlunda den morgonen. Ingen mat fick jag. Trots att jag protesterade. Det hjälpte inte att stirra i matskålen. Se argt på människan och menande titta ner i skålen igen. Den här morgonen tycktes min människa ingenting begripa.

Inte ont anande blev jag upplyft i en varm famn. Sådant kan man gilla. Utom när det betyder att man snart blir hälld in i en gallerförsedd låda. Snart nog forslades jag genom staden. Förmodligen har jag en gnutta vargblod i kroppen. Jag kan nämligen yla. Det lät som i ett utryckningsfordon, Åtminstone sa människan att jag kunde vila sirenen en stund.

Snart nog var vi framme vid ett mindre djursjukhus, en klinik för små djur. Klockan åtta prick. Där skulle jag spa-behandlas, få fotvård och tandvård och behandlas väl på alla de sätt. Men eftersom jag inte tål att man fisslar med mina tassar blev jag sövd.  När mitt husfolk kom för att hämta mig var jag inte färdigbehandlad. Akuta besök hade fått gå före.

Klockan fyra var jag färdigbehandlad och fraktades hem. Groggy. Orkade inte ens resa mig. När vi äntligen kom hem igen öppnades buren och jag stapplade ut. Bara för att välta omkull mig på närmaste matta. Där låg jag, trött och utslagen. Men hungern drev mig snart på fötter.

Det var som att vara nyfödd igen. Benen bar inte. Tassarna halkade åt alla håll. Jag vinglade. Hit och dit. Släpade mig på darrande ben fram till matskålen. Bara för att inse att jag inte orkade äta. När en katt som jag, Sixten, inte orkar äta. Då är det allvarligt. Nästan paralyserad, Bortsett från det allmänna ostadiga ynglet stod jag där betraktande matskålens mjuka läckerheter. Nosen hängde ett centimeter från den läckra maten. Den väldoftande. Men jag kunde inte. Gitte inte. Förmådde inte. Äta.

Förklaringen var att veterinären hittat en tandsjukdom i min mun. FORL heter eländet som förstör kattänder. Som innebar att de tvingats operera bort två tänder! Så nu var jag inte bara ren i munnen. Utan berövad tänder. Och ihopsydd! Då tuggar åtminstone inte jag. Så särskilt gärna.

Min människa lyfte upp mig och la mig på en av hans älsklingströjor. Där låg jag. Blickstilla. Så han trodde att jag svimmat. Blivit medvetslös. Han svepte in mig i handdukar och tröjor och smekte mig länge. I timmar blev jag liggande orörlig där. Innan jag gjorde ett nytt besök vid matskålen. Men inte heller denna gång klarade jag att stoppa i mig något.

Det finns skeptiker. Som inte tro att man kan förklara något för en katt. Min människa kan. han förklarade allt jag varit med om. Och höll mig sällskap. Som en riktig katt ska göra. När det krisar. Visst förstod jag. Vad han sa. Även om det är svårt att begripa. Varför man måste bli sjuk. Och ha ont. Så blev en dag i mitt liv. Lagd till historien. Jag slår vad om. Att den blir till historia. Som mina människor kommer att tjata om. Så till den grad. Att vännerna nog hoppas. Att de kunde tänka på något annat. Än mig. Ögonstenen. Kelgrisen. Hustigern. Sixten, the cat.



Om FORL kan man bl a läsa i artikeln, som länkas till ovan i min text, att: Katter med FORL har ofta diffusa och varierande symptom. De kan tappa mat när de tuggar, föredra att tugga på enbart ena sidan, eller ändra vilken typ av mat de föredrar. Vissa katter gnisslar tänder. Dålig andedräkt och ökad salivering kan också ses, likaså att katten gör plötsliga tuggrörelser när den dricker eller tvättar sig. Om katten har uttalade problem kan den tappa matlusten, minska i vikt och bli slö. Många katter med FORL har mycket tandsten på enstaka tänder och ingen tandsten alls på andra. Detta beror troligen på att katten p.g.a. smärta väljer att inte tugga på drabbade tänder, d.v.s. sliter bara bort tandbeläggningar på ena sidan. Hos förvånansvärt många katter märker man inte speciellt mycket förrän tänderna undersöks och man mycket lätt utlöser kraftig smärta vid minsta beröring av tandskadorna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...