lördag 13 december 2014

Lucia får nog vara

Lucia kan skrämma slag på vem som helst. Lättskrämda nobelpristagare är en sak. Men när till och med på en välbalanserad och lugn katt blir nervös. Då är det allvar. Fladdrande ljus i en mörk lägenhet ropar: fara! Men så är det en vänlig tant med pepparkakor och saffransbröd som stiger över tröskeln. Då blir man som kissekatt lugn igen.

Nästa år kanske jag ska försöka själv. Även om det är svårt med tändstickor. Och en ljuskrona lär inte få sitta kvar. Särskilt länge. De klarar inte höga hopp. Rullningar på hallmattan. Eller en tjurrusning som slutar i badkaret. Nä, det får nog vara. Kanske. Eventuellt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fem är det minsta man kan begära

När det finns räkor i hemmet. Är jag den mest tillgivna katt. Som finns. Ett nyvaknat intresse. Av att vara nära. Människorna med makt. Över...