lördag 1 november 2014

Ha det!

Ensamhet är möjlig att uthärda. Särskilt om man vet att det finns gemenskap att få. Själv väljer jag ensamheten några gånger. Varje dag. Man kan inte hålla på och spinna och gnida sig mot armar och ben hela tiden. Inte sitta i knä eller luta sig mot människor som fryser. Återhämtning behövs. Tid för att dåsa. Att låta tankarna fara. Att drömma.

Men sedan blir längtan stark. Att få en människa på fötter. Så vi kan leka tafatt. Jaga möss. Överfalla strumpor. Daska till papperstussar. Ett skäl så gott som något. För att skaffa katt. Det är nog det min människas vänner menar. När de avskedshälsar: ha det!

Det som människan ska ha. Är en rolig, trevlig och mysig kamrat. Som stavas: katt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...