fredag 21 november 2014

Bäddfridagen

Flytta på dig, ropade min människa. Han lät irriterad. Han hade velat bädda sängen. Men tyckte inte att han kunde. Eftersom jag lagt mig att sova i ett påslakan. Någon gång har han bäddat ner mig. Då har jag haft det jobbigt. Att hitta ut. Så det ville han inte utsätta mig för igen.

Nu öppnade han istället fönstret. Snart blir det lika kallt inne. Som det är ute. Sa han högt. Så att jag skulle förstå att det var mitt fel. Men det blev bara skönt . Det började bli outhärdligt varmt därinne i täcket. Nu sjönk temperaturen. Behagligt värre. Blev det. Så jag låg kvar. Man är väl pensionär.

Vad måste du hålla på och bädda för? Vad ska det vara bra för? Jag ropade högt för att han skulle höra mig genom täcket. Var en fri människa. Gör som du vill. Sluta bädda!

Jag bäddar för att... sa han och blev tyst. Jag bäddar för att... försökte han igen. För att det ska vara så, sa han sedan med eftertryck. Just det. Så ska det vara. Bäddat och snyggt. Inte rörigt med kuddar, lakan och täcken huller om buller. Då blir det mindre damm. Att dammsuga. Och så. Så det så!

Vad många så det blev! Ropade jag. Men, vad säger du om en bäddfri dag i veckan. En dag då vi gör som vi vill. Softar. Tar det lugnt. Hänger.

Bara om det blir en kattfri dag också. En dag då du inte tar över våra sängar. Som om det var du som ägde dem.

OK, sa jag. Jag kan alltid slänga mig i någon av sofforna eller fåtöljerna. Mig kvittar det. Så nu kan du stänga fönstret. Bädda kan du också göra. För idag är det den kattfria dagen. Sa jag. Och gick till min favoritplats. Matskålen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...