torsdag 9 oktober 2014

En kartong

Igår fick jag en kartong. En gåva. Att fröjdas över. Den fyller mitt universum. Tar min uppmärksamhet. Får mig att  riva och slita med vassa klor. Allt annat försvinner. Mitt liv just nu är detta enda: kartong!

Tänk om människor kunde bli lika uppslukade som jag. Kan. Av en enkel kartong. Att hoppa i. Så det har jag gjort. Hoppat i. Därför blir det inte mer. Idag. Uppslukad som jag är. Gömd i kartongens stora bruna mage...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fem är det minsta man kan begära

När det finns räkor i hemmet. Är jag den mest tillgivna katt. Som finns. Ett nyvaknat intresse. Av att vara nära. Människorna med makt. Över...