När min människa hämtat ut medicinen. Våndades han en stund. Jag förstår honom. Han är inte så van att ta sprutor i magen. För att få fart på blodvärdena. Eller för att hålla blodet tunt och fint.
När han väl fick det hela gjort. Gick han och la sig. Vilade lite. Då hoppade jag upp på sängen. Trampade och kloade lite på tröjan hans. Ville komma riktigt nära. Erbjuda min värme. Borrade in mig i hans armhåla. Och somnade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kajor är ett flygande upplopp
När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...
-
In i värmen, snön den smälter pälsen ruggig blir som ny På den tjocka mattan välter trötta katten, tung som bly Sinnet vilar, tanken sti...
-
En katt klär ut sig till en katt Och sätter på en högan hatt Sig själv man är, men ej ändå I själva verket är man två Nu ...
-
Jag är katt, en mjuk, den rara - den vars vänskap värmer skönt! Jamar, skrämmer fåglars skara Fjäskar inte, knappast lönt ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar