När min människa hämtat ut medicinen. Våndades han en stund. Jag förstår honom. Han är inte så van att ta sprutor i magen. För att få fart på blodvärdena. Eller för att hålla blodet tunt och fint.
När han väl fick det hela gjort. Gick han och la sig. Vilade lite. Då hoppade jag upp på sängen. Trampade och kloade lite på tröjan hans. Ville komma riktigt nära. Erbjuda min värme. Borrade in mig i hans armhåla. Och somnade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den värmen
Värmen, den värmen. Söker den svalaste platsen i lägenheten. Nedanför brevinkastet är bäst. Men, rätt var det är ligger jag i alla fall i so...
-
God Jul - står det på korten. Som dråsar ner genom brevinkastet. Så här års. Människorna kallar det där hålet med lock. I lägenhetens ytterd...
-
När plastburen tas upp från källaren. En sådan där som katter forslas i. Är jag på min vakt. Men jag vet. Att förr eller senare. Kommer jag ...
-
Här har det diskuterats. I mer än ett år. Om presidenter i USA. Människan läser amerikanska tidningar. Förklarar att redan Pelle Svanslös. R...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar