söndag 3 augusti 2014

Tryckande värme

Värmen är tryckande. Jag släpar mig runt i huset. Ibland ut i en rabatt. Där kan jag ligga i skugga. Med kyla från fuktig mark. Sakta drar jag tassarna efter mig. In i huset. I jakt på svalka. Kyla rent av. Men där finns bara sol och värme. Inte ens åskväder med blixt och dunder. Kan hjälpa. Det är snart lika tryckande hett igen. Dessutom blir flugorna närgångna.

Någon borde skriva en etikettsbok. För flugor. Så att de lär sig uppföra sig. De ska inte surra runt öron och mun. Inte trassla med morrhår. Eller svansar. Och aldrig landa på någons sockerkaka. Eller dricka saft. Ur barnens saftglas. De borde hålla avståndet. Inte kränka trygghetszonen. De är som sådana människor. Som kliver så nära att man ryggar tillbaka.

Men inte jag. Som katt håller jag stånd. Står kvar. Klipper till om det blir närgånget. Besökare tycker att jag, Sixten, the cat, är en rysligt otrevlig katt. De skulle bara veta. Hur sällskapligt underhållande och angenäm denna svartvita och smidiga katt kan vara. När jag vill. Men det är upp till mig. Truga hjälper inte...

Om jag överträder trygghetsgränser? Då gör jag det enbart av vänskapliga skäl. Jag ger nämligen frikostigt av min kattliga beröring. Smeksamt. Stryker jag mig. Mot vader. I vilket väder som helst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...