tisdag 22 april 2014

En ny roll

Beröm slickar jag i mig som grädde. Som alla vet tål katter inte så mycket. Vi kan spricka. Då blir det vispgrädde på tapeten. Men det är gott att få höra goda ord! Flera! Mera!

Jag prövar roller. Har framträtt. Som rådgivare. Poet. Detektiv. Lekkamrat. Tröstare. Sanningssägare... Men tänk om det aforistiker jag är?! I vår tid ska man ju säga saker kort och pregnant. Rappt och tänkvärt. Med en eller ett par meningar.

Jag visste inte hur klok jag var, förrän man talade om det för mig. Det är ju inte klokt!

När jag tycker mig ha en finurligt tanke, tänker jag att det var finurligt. Och det är det egentligen inte alls

När jag inte anstränger mig för att vara så älskvärd och smart, blir jag mig själv. Vilket är både älskvärt och smart.


1 kommentar:

  1. Och däri ligger hemligheten... att inte försöka vara smart, och just därför vara klok. Det är inte för intet som klokhet och ödmjukhet brukar gå hand i hand... förlåt, tass i tass. Katter är väldigt kloka helt enkelt för att de inte försöker vara något annat än de är. Det är därför en katt inte kan synda. Den är sann mot sin Skapare och mot det Skaparen menade med katten. Mina allra bästa lärare i kristendom har alla varit katter...

    Nospuss från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.

    SvaraRadera

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...