lördag 15 mars 2014

Tryggare kan ingen vara...

hälsar på bekanta. Som hälsar på mig. Rättare sagt. Hälsar på hos mig. I kapellet. Jag har nämligen ett sådant. Ett eget kapell. Om jag skulle vilja starta eget. Öppna upp. Men det vill jag inte. Varför skulle jag släppa ifrån mig det som är så bra? Egna människor. Som sköter matskål. Och låda. Med beröm godkänt.

Ingen trängsel. Ingen konkurrens. Om värme och sängtäcken. Om uppmärksamhet. Så denna dag. Mitt i stormen. Njuter jag. Av att mina människor håller av mig. Tryggare kan ingen vara. Så att säga...

1 kommentar:

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...