tisdag 11 mars 2014

Felfinnare utan brist

Finn fem fel. Sa människan. Där han stod framför mig. Ingen match, svarade jag karskt. Han hade tagit på sig en gräll fluga. Med silvriga inslag. Fluga - en vardag? En fluga som bäst kommer till pass. Den enda dagen på året då den används. Nyårasafton. Fyrverkerierna, som jag inte tycker om, får flugan att lysa upp, alltid något! Flugan ska bort, konstaterade jag.

Stövlar inomhus är inget lämpligt plagg. Även om han ofta lufsar med klafsande ljud. Som hade han stövlar. Stövlarna bort, sa jag.

Han hade inga glasögon på sig. Enkelt som en plätt. Han såg fullständigt yrvaken ut där han stod och plirade. Trodde väl att jag inte skulle se. Att han inte kunde se något vidare. Utan sitt synhjälpmedel. Glasögon på, utropade jag.

I handen höll min människa en uppslagen bok. Går det bra att läsa, frågade jag. Utan glasögon? Med boken felvänd? Jag vet att du tycker att mycket i kyrkan är upp och ner. Men ett exemplar av Kyrkans år och dagar läses bäst rättvänd. Sa jag. Vänd boken!

Jag funderade en stund. Och kom på det sista felet. Det värsta med dig är att du tror att du är rolig. Sa jag. Sedan stirrade jag intensivt på människan. Oförstående för mänskliga upptåg.Som oftast frågande. Du är inte rolig. Det borde du vara. Var rolig! Oftare!

Fel, fel, fel, svarade människan. Ja, inte fel. Fyra var rätt direkt. Men ser du inte att jag satt en tulpan bakom örat? Det är roligt. Så inte nog med att jag faktiskt är mycket underhållande. Så är tulpanen ovanligt mycket fel. Den ska bort! Det du!

Den såg så naturlig ut där den liksom hängde och slokade. Sa jag. Sixten, the cat. I sin hållning ganska lik hela dig. Så jag tänkte att den var mest för att förvilla. Men. Nu har jag upptäckt dina fel. Påhittade. Alla de vanliga felen har jag inte ens börjat gå in på. Som hur patetiskt det är att klä ut sig. För att roa en katt. Det är nog världsunikt. Men även smått rörande. Gulligt, kunde man rent av säga.

För egen del har jag bara ett fel. Fortsatte jag. Min människa gapade av förvåning. Sedan satte han igång att räkna upp alla slags groteskheter. Vassa klor. Rispbenägenhet. Mattskrynklare. Bukettuggare. Mattjuv. Han drog efter andan för att fortsätta. Sina förvridna anklagelser. Jag sa snabbt, försöka duger. Mitt enda fel är faktiskt att jag saknar fel. (Det är om mig man säger Nihil peccat nisi quod nihil peccat!)

Med högburet huvud lämnade jag rummet. Sålunda avslutande min människas felfinnarupptåg.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kloklippning verkställd

Idag packar jag. Ihop mina saker. En tygråtta, en boll och lite annat. Jag reser lätt. Ofta tar jag inte med mig någonting. Utan reser mig b...