torsdag 9 januari 2014

Poeten i basker

Denna dag - en dag för poetiska tankar. Människan slängde till mig en svart gammal basker. Så här sitter jag med baskern över öronen. Och ser knappast tangentbordet. Men tanken får flykt. Poesin stiger fram ur mitt inre.

Egentligen borde fjäderpennan tas fram. För att understryka poesins historia. Dess betydelse genom århundraden. Men det får vara. Jag slabbar så med bläcket. Och att torka upp är inte min cup of tea. Svarta tassavtryck gillas sällan. Av mitt husfolk. Nej jag struntar i bläck och tusch. Poeter behöver sällan bry sig om så jordnära ting.Menar jag. Tvärsäkert.

Spetsade öron
fast blick
gör hoppet enkelt
från bord till fönsterbräda
väl där
ser jag världen

när människan
gör mig sällskap
stryker mig över ryggen
spinner jag
av stort välbehag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...