måndag 2 december 2013

Röd gris

Min människa säger ofta: Sixten, du är envis som en röd gris! Varför nu röda grisar skulle vara värre än skära, bruna, svarta eller spräckliga? Envis - javisst. Röd gris - aldrig!

Man måste vara uthållig. Annars får man inte som man vill. Jag vill mycket. Vilket ställer höga krav på viljestyrka och envishet. Jag har goda förebilder här hemma. De ger sig inte så lätt, människorna. De lockar och pockar. Försöker avleda och vilseleda. De låtsas och förställer sig. Bara för att få sin vilja igenom. Med mig.

Då tittar jag på dem. Stirrar. Glor. Den tittleken brukar jag vinna. De prövar alla möjliga och omöjliga knep. För att förvirra mig. Men inte lyckas de med det. En katt som vill ha skinka - ett slags röd gris - avleder man inte så lätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...