söndag 22 december 2013

Julklappar och skymning

Detta år har vi inte slagit in så många julklappar. Som brukligt. Men några ska i alla fall komma farande från landet i väster. Där är några kattleksaker utlovade. Sådant gillar jag, Sixten, the cat. Annars är jag inte mycket för presenter. Leksaker går dock an.

Men pärlor och paljetter på skotskrutiga västar eller stickade kroppsvantar - nej det tar jag inte på mig. Då slåss jag. Man har sin stolthet att tänka på. Det borde människor göra. Tänka på. Min människa är emot kläder. Ja, inte alla slags kläder. han brukar vara klädd. Men kattkläder har han svårt för. Så det låtar han bli. Att sätta på mig. Vilket jag är honom tacksam för.

Glömde att säga att en och annan godbit kan förstås få ligga i något paket. Känner jag bara doften kan jag nog bryta mig in. I paketet. Doftar det blott stickat ylle låter jag bli. Men kattmynta och kalkon är en oslagbar kombination. Då ryker snören, lack och papper. All världens väg. Eller hur?!

Vi slipper granen. Min förtjänst. Efter att ha klättrat i några julars granar. Och efter att ha tuggat på glittret. Har trädet inte tillträde. Till denna vår lägenhet. Stickigt enris har vi fått nöja oss med. Nu inför julen. Trots att jag är envis får enriset vara.

Min julklapp till människorna är att jag lämnar de flesta dekorationerna ifred. Möjligen ska jag krypa upp i någons knä. Lite extra. När det skymmer. Ska vi kura ihop oss framför levande ljus. Och kura skymning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kloklippning verkställd

Idag packar jag. Ihop mina saker. En tygråtta, en boll och lite annat. Jag reser lätt. Ofta tar jag inte med mig någonting. Utan reser mig b...