söndag 20 oktober 2013

Min gård är en annan katts revir

Sixten,
En annan katt har inmutat gården som sitt revir. Nu har jag att antingen kämpa för gården. Som mitt område. Eller ge upp och hålla mig undan. Så gott det går. Vad skulle du göra?
Porslinskatten

Kära Porslinskatten,
Dina ord drabbar. Träffar mitt i prick. Utamnar mig. I en frågelåda ska man väl inte erkänna. Men jag struntar i vad man ska. Ditt problem är också mitt. På sommarstället springer en massa machokatter omrking hela året. När jag kommer dit någon eller några månader. Vet jag direkt att andra gör anspråk på vår tomt.

Så vad gör jag. Jag går ut på trappan. När det passar mig. Lägger mig demonstrativt synlig. Kom an, jamar jag kort och gott. Inte vill någon hoppa på mig där. Så trappan är numera min. Man behöver alltså inte hålla sig gömd. Smyga omkring. Försagd och rädd. Vill de där andra lubba runt bland brännässlor och maskrosor. Så får de väl göra det. Bara jag får ha trappan i fred.

Om du inte nöjer dig med trappan. Ta med dig människorna när du går runt och märker ut ditt område. Då är du ganska trygg. Förr eller senare ger sig de andra. Iväg. Och låter dig vara i fred. Några veckor blir det lugn och ro. Men så fort du vänder ryggen till. Åker hem till staden. Kommer de smygande. Varför inte. Jag är numera ganska mycket för. Fredlig samexistens. Vill de slåss. Får de gärna det. Har jag inte hunnit åka hem. Då går jag värdigt in. I huset. Till mig. Och tar igen mig...

Slut på frågelådan. Oraklet i kartongen tackar för sig med
Varma nosbuffar,
Sixten, the cat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kloklippning verkställd

Idag packar jag. Ihop mina saker. En tygråtta, en boll och lite annat. Jag reser lätt. Ofta tar jag inte med mig någonting. Utan reser mig b...