onsdag 30 oktober 2013

Kattförtjuste Tomas Ledin jammade

Människan och jag såg på Go´kväll i går. Kattfrågor stod på tapeten. Med en expert. Susanne Hellman Holmström. Hon och programledaren jämförde ökensand med det affärerna säljer för oss att kissa i. Med oss menar jag inte människan och jag. Utan jag syftar på oss katter. Naturligtvis. Inget annat. Skulle människan uträtta sina behov i sand. Fick man nog byta användningsområde. För badkaren. Fylla dem med grus och sand. Gräva ur med skyffel. Till exempel. Få leveranser med lastbil. Verkar opraktiskt.

Vi katter vill göra ifrån oss. Hemma. På ett tillräckligt mjukt underlag. Men det ska och måste tåla. Att spänna sina muskler emot. Det går inte an att sjunka ner i materialet. Madrasser är inte det vi väljer. I första taget. Nix! Njet! Själv föredrar jag material som klumpar sig. Som suger upp fukt.

Min människa får rensa min låda. Varje dag. Annars tar det emot. Både för honom. och mig. Det luktar. Ser otrevligt ut. Människan spolar faktiskt varje gång. Efter sig. Så vill jag ha det. Närapå...

Tomas Ledin har katt. Sångaren. Som gjort nya fina sånger. Om uppväxten i Jämtland. Han besökte programmet. Ville helst diskutera hur en katt har det. Som bor ensam. I staden. Men med människor förstås. Kattmänniskor kallas sådana som han. Tja. Varför inte. Han låter bra. När han jammar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...