måndag 19 augusti 2013

Det knastrar och skorrar

Min människa tycker att jag låter så konstigt. Inga kraftfulla och beslutsamma jamanden. Inga fräsningar. Eller högljudda klagande läten.

Människan tittar på mig och frågar. Har du magproblem? Du kurrar mest nu för tiden. Du låter som en duva. Det knastrar och skorrar. Vad är det med dig?

Han förstår inte bättre. Men jag berättar på många sätt. Med mångahanda små ljud. Att just för stunden råder välbehag. Extra mycket. Är det då så konstigt. Att jag kurrar en smula?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...