fredag 26 juli 2013

Har du kuvert?

Igår fick människan bråttom. Min mat höll på att ta slut. Inte för att jag blev orolig. Det brukar ordna sig. Men han ville sluta slarva. Med min dietmat. Som märkligt nog bara veterinärer kan sälja.

Annan kattmat kan vilken affär som helst prångla ut. Som innehåller allt möjligt kladd. Ibland med mindre nyttiga ingredienser. Men den verkligt näringsanpassade. Den får bara specialisterna tillhandahålla (hålla fram och lägga i kundens hand)? Tokigt för min människa. Lönsamt för djurklinikerna? Människan klagar. Nu måste jag hitta en veterinär som håller öppet. Och som säljer det du behöver. Att det ska vara så bökigt. Får till och med ta bilen för att fara och leta. Med GPS. eftersom veterinärerna har så konstiga platser de håller till på. Nog borde denna uppmärksamhet få dig att känna dig speciell?!

Inte särskilt, sa jag. Speciell känner jag mig. Varje gång min matskålen fylls. Utan att jag behöver tigga, böna, tjata och be. Då mår jag som en prins. Prins Sixten smörjet kråset. Inte med stekta sparvar. Eller bönor med festliga namn. Alltså inga: har du kuvert? Eller rakskuren potatis. Jag trivs oftast bra. Med torra små pluttar. Foderpellets. Suck. Tänk så det kan vara.

Förresten. Har du några kuvert? Några riktiga. Vita eller bruna. Inte gröna. Av papper. Jag ska skriva. Till någon. Och fråga varför just min mat måste säljas. I specialaffärer...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kloklippning verkställd

Idag packar jag. Ihop mina saker. En tygråtta, en boll och lite annat. Jag reser lätt. Ofta tar jag inte med mig någonting. Utan reser mig b...