torsdag 27 juni 2013

Skrivstil, det vore något


Sixten, sa min människa, det är dags för dig att börja skriva. Skrivstil. Inte texta. Inte med tryckbokstäver.

Skrivstil, sa jag omedelbart, har inte vi diskuterat det här förut? Och vad menar du med skrivstil? Egentligen? Det låter som om det hade med mode att göra. Vad har du för stil, har jag hört att man frågat, är du stylad? Visst, kan man svara, i skrivstil. Kanske har man iklätt sig kläder med bokstäver? Eller i mitt fall en filt att softa på med text?

Softa, sa människan, det var länge sedan jag hörde någon säga. Vi sa oftare slappa, mysa eller hänga. Skrivstil är faktiskt ännu äldre. Man skriver så att texten liksom flyter och flödar. Bokstäverna är sammanbundna med varandra och står inte var och en för sig. Förresten, kanske är det bristen på skrivstil som leder till alla särskrivningar. Det där att ord en del as upp i små lätt smälta portioner.

Ja, ja, sa jag smått otåligt, tala om för mig varför jag behöver skriva skrivstil. Penna har jag ju redan. Det är bara att sänka en klo i bläck och börja pränta.

Du är så populär att du borde lära skriva autografer. Inte med ett kryss på ett papper. Inte med utskrifter från en skrivare. Utan direkt och flytande. Med skrivstil på papper. Imorse ringde någon och ville besöka dig så att han kunde få din autograf. Men du kanske kan göra som de riktigt stora stjärnorna. Skriva ditt namn på ett foto. Då kan man sända det per post. Till fanklubben. Det är skälet.

Du tror mig inte om mycket. Sa jag. Och inte kommer du ihåg heller. Jag har redan skrivit med skrivstil. Slipat och moget. Avvägt och personligt. Se bara här. Jag doppade klon i svartvinbärssaft och skrev:
Sixten, the cat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kattens ålder och år

Människorna räknar febrilt. De försöker ta reda på hur gammal jag är. I jämförelse. Med dem. De är numera ålderstigna. Själv är jag ung och ...