lördag 9 februari 2013

Damerna såg beundrande på mig


Min människa fick besök. Av damer. Unga sådana. För en diskussion. Ett samtal. Om kyrka och folk. Om himmel och jord. Det gick min ära för när. Att det bara pratade med honom. Så jag spelade upp. Kloa på soffan. Rusa som en galning genom rummet. Gömma mig bakom soffan. Kloa i fåtöljen. Upp på ryggstödet. Vilket gav resultat. Min människa brydde sig mer om mig. Än om dem.

Dessutom och ännu bättre. Besökarna såg på mig. Med beundrande blickar. Så ska en slipsten dras. Som människan ibland säger.
kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Att bese underverket

När gästerna kommer. Håller jag mig ur vägen. Vilar upphöjt i sängkammaren. Kastar ett öga. På de nyfikna. Som samlas i dörren. För att bese...

  • En cirkus för två
    En katt klär ut sig till en katt Och sätter på en högan hatt Sig själv man är, men ej ändå I själva verket är man två   Nu ...
  • Hur människan är
    Vad jag, Sixten, the cat, har kommit att tänka på. När jag tänkt på min människa: Människan ser på mig uppifrån, men ser aldrig ner på mig...
  • Jakt på gång
    Jag är en jägare. Jagad av människan. Jakten går genom vardagsrummet. Hallen och köket. Tills jag tar skydd. I badkaret. Där någon i...