söndag 16 december 2012

Ni gillar ju kaffe, som tur är

Otur kan alla ha. Somliga mer än andra. Oflyt. Jag, Sixten, the cat, har sällan otur. Tvärt om. Jag förföljs av välgång och lycka. Eller vanligt medflyt. Det går helt enkelt riktigt bra för mig. Vad innebär det då, undrar människan. Hur är det när det går bra för en katt? Feta möss att fånga. Jaktlycka? God sömn? Lugn och ro?
Bra fråga, som föredragshållarna säger för att få lite extra betänketid. Viktigt att fundera över. Intressant! Verkligt bra fråga, sa jag lite grinigt.
Tänker du svara på den, undrade människan. Eller?
Snart, sa jag, och vände mig mot honom och log så där som bara katter kan. Med morrhåren och mungiporna. Jag ska svara om du börjar. Vad innebär det att det går bra för dig? Hur är det då? Till exempel.
Människan såg fundersam ut. Den här vändningen hade han inte tänkt att samtalet skulle ta. Bra och bra. Det är inte så lätt att säga. När det blir som man har tänkt. Eller hoppats. Det är bra. Då har man flyt. Medgång.
Så en motgång är inget bra? Den är bara dålig? Brukar du inte påstå att det bästa är motgångarna och misstagen? Det är då man lär sig. Utvecklas. Så har det sagts mig. Av dig. Går det bra blir man bortskämd och riskerar att bli mallig. Det vore i alla fall mig fjärran. Sa jag med eftertryck.
Jaha. Joho.  Jovisst. Så kan det vara. Det som är mindre bra kan vara bättre än det som är riktigt bra.
Då kanske jag ska berätta att jag just hällde ut en kopp kaffe över lägenheten. Jag stirrade stint på min människa.
Men vad säger du. Har du… Men en kopp räcker väl inte för hela lägenheten. Såvida du inte släpade runt koppen och välte ut den i de olika rummen? Han såg ut som ett frågetecken. Hela han.
Nej, det behövde jag inte göra. Det räckte med en kopp. På ett ställe. Blev mitt svar.
Men - hur bär du dig åt, undrade människan.
På köksbordet låg ju planen över din och medmänniskans nya lägenhet. Där stod också en kopp fylld med kaffe. När jag la mig till rätta råkade jag, liksom oturligt, knuffa till den så kaffet rann ut över hela lägenheten. Där kan man snacka om översvämning. Kaffe i vart enda rum. Men eftersom dåliga saker även är riktigt bra – så väljer jag att ta det som en medgång. Särskilt som jag sällan har otur. Det var nog någon mening med det. Som jag har hört folk säga i tid och otid. Som ett omen. Om att när ni flyttar blir det mycket java (alltså kaffe). Och det är ju tur. Eftersom ni verkligen gillar den där svarta drycken. Med bönorna lagom rostade. Och malda som till kokning.  Kaffetåren. En tår jag vet att ni gärna vill ha. Som ni knappt kan leva utan. Bra! Nej, inte så bra. Men bra!

1 kommentar:

  1. Men Sixten, om det rann ut kaffe över hela lägenheten så blev det ju översvämning! Kanske ligger hela lägenheten under kaffe nu? Kanske bäst att din människa och medmänniskan åker dit och tittar hur stor förödelse det blivit, men det kommer ju att lukta gott i alla fall.

    Nosbuff
    Majsan, klosternovis

    SvaraRadera

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...