fredag 23 november 2012

Time out och sedan får vi se

Time out. Kan man ta. Det har jag gjort. Men inte på grund av att jag varit ute på nätterna och skrämt slag på folk. Beväpnad. Med järnskrot. Nej jag har tagit time out därför att det kändes bra. Man kan säga att det var läge för att låta tangentbordet vila. Och en hel del annat man håller på med.

Människan har försökt få mig till allt möjligt. Kan du inte hoppa upp i mitt knä, har han vädjat. Time out, har jag svarat. Kortfattat. Instruktivt.

Du Sixten, kom upp ska du få se. Här i fönstret. På sopbilarna. Utanför. Jag har bara sagt, Time out! Men Sixten kom igen! Jag kastar din tygmus så kan du få leka lite. Time out. Till sist behövde jag inte ens säga time out. Jag nöjde mig med TO. Ungefär som när man säger OK. Vill du ha en ny kartong? TO.

Vad håller du egentligen på med, frågade människan till slut. Har du tappat lusten för allt? Är du höstdeprimerad? Ledsen? Sjuk? Har du influensa? Behöver vi ta dig till smådjurskliniken? Då insåg jag att vi nog fick ha ett litet samtal med varandra.

Jag befinner mig utanför tiden. Matchuret har stängts av, medan jag hämtar mig. Vilar upp mig. Gör vad jag har lust med. Jag har helt enkelt en paus för återhämtning. Det skulle du pröva! Man mår som en prins. Kraven rinner av en. Ingen kan köra med en. Gå hit! Gå dit! Hör här! Gör si! Gör så! Ställ upp! Sitt ner! Skärp dig! Det är innanför den vanliga tideräkningen. Jag har ställt mig utanför.

Människan såg på mig med förundran. Hur länge? Ack, huru länge, drog han därefter till med.
Då kan man ju som katt i en kyrklig familj inte svara på annat sätt: Blott en dag, ett ögonblick i sänder... Sedan får vi se.

2 kommentarer:

  1. Vi håller med dig, Sixten, och som prästkatt måste ju du ha egen tid - tid för dig själv - tid för samtal med skaparkatten. Eftersom vi är klosterkatter och vår matte är präst så vet vi vad vi pratar om. Många långa timmar kan vi sitta, var och en för sig, och meditera, eller rent av sitta tillsammans och bara vara.... vår gammelmatte, som bor i vår del av klostret, låter oss vara och det är skönt. Vi har det varmt och gott, alltid torrfoder framme och friskt vatten och blötmat 1 gång om dagen.

    Tassisar från klosterkatterna i Otterbäcken

    SvaraRadera

Kajor är ett flygande upplopp

När kajorna skränar på gården och lever rövare stannar jag, Sixten, the cat, inne, det är bäst för nerver och hörsel. De flaxar och far runt...