Fortsätt till huvudinnehåll

Enahanda liv?

När människorna stannar hemma alla möjliga dagar rubbas rytmen. Nu var det länge sedan jag kunde ha överblick. Visste antalet arbetsdagar. På raken. Kände till. När det var helg. Istället kan det bli lite hur som helst. Med vanorna.

Allt verkar rörigt. Som bara den. Rörigare än då.Till sist vet jag mig ingen råd. Utan jag håller människorna sällskap. en stund om morgonen. Lägger mig på fönsterbrädan. Leker på golvet. Läser deras tidningar. Efter någon timmer säger jag åt dem. Nu vill jag ut på balkongen. Där njuter jag av fågelsången. Och allehanda andra ljud. När jag är riktigt nerkyld kryper jag ner i en säng. Finns det en människa där blir jag varm lite fortare. Då hörs klagovisorna. Du är som en isbit. Varför stannar du så länge på balkongen?

Sedan går jag min väg. Söker ensamheten. Lugn och ro. Gärna i något mörkt utrymme. I väntan på sömn. Verkar det enahanda? Tråkigt? Alls icke. Se det där är mitt liv. I dessa dagar. Vad som kommer sedan. Bekymrar jag mig inte för.

Gammalt ordspråk: Livet är det som pågår när katten tar igen sig. Också.

Kommentarer

  1. Man ska icke ifrågasätta katters balkongvaro. Så det så!
    NosPuss Wikki

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om glädjen av att vara katt

In i värmen, snön den smälter
pälsen ruggig blir som ny
På den tjocka mattan välter
trötta katten, tung som bly
Sinnet vilar, tanken stillas
det som varit, allt är nu
Lugnet råder, livet gillas
Suck och tack, jag ej är Gnu!
(Mel Här är gudagott...)

Skåla ni - jag tar en sill

Jag är katt, en mjuk, den rara -
den vars vänskap värmer skönt!
Jamar, skrämmer fåglars skara
Fjäskar inte, knappast lönt
Tidning dunsar, sopbil vrålar
kullerbytta när jag vill
Tuggar helst på sega svålar
skåla ni -  jag tar en sill!
(Mel Här är gudagott...)

En cirkus för två

En katt klär ut sig till en katt
Och sätter på en högan hatt
Sig själv man är, men ej ändå
I själva verket är man två

Nu låtsas vi att vi är tre
Snart är vi fler än man kan se
Vi rusar vilt och ställer till
och blir så många som vi vill

Tänk att en katt på detta sätt
Får folk att mista sans och vett
En cirkus hemmet blivit då
Det räcker, stopp nu båda två!
(mel Ps 736)